Visit Lidingö - Lidingös besöksportal

Hem

Lidingö kyrka

Lidingö kyrka.

Lidingö kyrka.

Lidingö kyrkas södra långvägg.

Lidingö kyrkas södra långvägg.

Interiör. Altartavlan skänktes till kyrkan av Johan Falkson, ägare till Hersby gård, i samband med ombyggnaden 1756.

Interiör. Altartavlan skänktes till kyrkan av Johan Falkson, ägare till Hersby gård, i samband med ombyggnaden 1756.

Fattigbössan i smidesjärn vid kyrkoingången, skänkt av Carl Lindbom. Fattigbössan finns nu inte längre kvar efter att någon skruvat bort de långa bultarna och tagit bössan. Stölden ägde rum natten mot den 26 augusti 2010. Bössan hade då suttit på samma plats i nästan 200 år.

Fattigbössan i smidesjärn vid kyrkoingången, skänkt av Carl Lindbom. Fattigbössan finns nu inte längre kvar efter att någon skruvat bort de långa bultarna och tagit bössan. Stölden ägde rum natten mot den 26 augusti 2010. Bössan hade då suttit på samma plats i nästan 200 år.

Lindboms solur på Lidingö kyrkogård.

Lindboms solur på Lidingö kyrkogård.

Hemmanet Grönsta är Lidingös äldsta boningshus och delar av det är således från mitten av 1650-talet.1829 blev Lilla Grönsta, det gula huset som skymtar på höger sida, prästgårdsbyggnad vid Grönsta. Nu används det huset av I Ur och Skur På Stubben-förskolan.

Hemmanet Grönsta är Lidingös äldsta boningshus och delar av det är således från mitten av 1650-talet.1829 blev Lilla Grönsta, det gula huset som skymtar på höger sida, prästgårdsbyggnad vid Grönsta. Nu används det huset av I Ur och Skur På Stubben-förskolan.

Lidingö kyrka

Lidingö kyrka, den äldsta kyrkan i Lidingö församling, ligger på en höjd längst inne i Kyrkviken (se karta längst ned). Kyrkan är byggd på samma plats där man förmodar att det under medeltiden legat ett litet träkapell tillägnat Sankta Anna. Nuvarande kyrka byggdes 1623 på initiativ av Svante Gustafsson Banér (1584-1628) och hans hustru friherrinnan Ebba Grip (1583-1666). Under denna tid tillhörde Lidingölandet Djursholms gods, som styrdes av släkten Banér. I gamla handlingar står det att ”1623 byggdes Lidingö kyrka ånyo”.

Vid denna tid tillhörde norra Lidingö i kyrkligt hänseende Täby socken medan södra Lidingö tillhörde Solna. Danderyds församling med Djursholm var annexförsamling till Täby.

Genom ett kungligt brev 1653 från drottning Kristina (1626-1689) kom Danderyd och Lidingö att bilda en egen församling och pastorat. Någon bofast präst fanns inte på Lidingö den första tiden men friherrinnan Ebba Grip ansåg att hennes och makens kyrka var värd en egen präst och donerade hemmanet Grönsta (se bild nedan) vid Grönstaviken, på norra Lidingö, som bostad för prästen. (Nuvarande prästgårdsbyggnad vid Grönsta byggdes 1910).

Svante Svantesson Banér (1624-1674), son till Ebba Grip och Svante Banér, utsågs till det nya pastoratets patronus vilket bl.a. innebar att han och hans arvingar hade rätt att utse kyrkoherden. Hans son Johan Gabriel Banér (1662-1706), som vistades utomlands den mesta delen av sitt liv, tog över sin fars engagemang i kyrkan. Han skötte sina åtaganden i Sverige brevledes och föreslog en del förbättringar för kyrkan, bl.a. nya kraftigare dörrar så “att kyrkans egendom därinne bevaras kan”.

Innan Lidingö fick egen präst hade några av Lidingös bönder till uppgift att före högmässan i Lidingö kyrka hämta prästen i Sticklinge. Han roddes då över från Ekudden i Djursholm med den reguljära roddarfärjan, som anlöpte Rödstugeviken i Sticklinge. Efter högmässan fick bönderna också svara för hästskjutsen tillbaka till Sticklinge.

Byggnad
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och har blivit om- och tillbyggd flera gånger. De äldsta delarna, från 1623, är de södra och norra långväggarna.

År 1756 byggdes kyrkan till åt väster med hälften av sin ursprungliga längd. Då tillkom även läktaren. Korväggen i öster byggdes om och fick tre ljusöppningar. Altartavlan, utförd i rokokons anda och som visar Jesus på korset, skänktes till kyrkan av Johan Falkson, ägare till Hersby gård, som också ledde kyrkans ombyggnad.

Dopfunten som använts sedan 1770-talet är en dopängel, skulpterad i trä och förgylld. Predikstolen (av Per Ljung) är från 1779 och ersatte den gamla stolen från 1623, som ansågs omodern och farlig att använda.

Tornet för kyrkklockorna i vitmålat trä skänktes 1817 av Lars Fresk (1758-1830) som drev textilindustri på Elfviks gård. Klockorna hade tidigare hängt i Barnhuskyrkan vid Norra Bantorget i Stockholm. Den s.k. fattigbössan i smidesjärn vid kyrkoingången (nu stulen, se nedan) skänktes av Carl Lindbom (1787-1849) som ägde Hersby gård (från 1904 kallad Hersbyholm), som ligger i kyrkans närhet. Även soluret vid kyrkans sydöstra hörn skänktes av Lindbom.

År 1867 byggdes en ny sakristia åt norr med tresidig avslutning. Den har byggts om ett flertal gånger och fick sitt nuvarande utseende 1972 efter att 1969 varit utsatt för brand.

År 1913 gjordes ombyggnaden av koret, d.v.s. östväggen genombröts och bildade det vi i dag ser som triumfbåge.

Väggmålningarna i kyrkan är från 1600-talet. De togs fram vid restaureringen 1913, efter att under 1700-talet blivit överkalkade. Taket dekorerades 1913 med en jugendinspirerad fris av Allan Nordvall, som även gjorde målningar i det nybyggda koret (överkalkade 1951) och triumfbågens mur.

År 1756 skaffade man nya slutna bänkar. Dessa byttes ut på 1870-talet. Dagens bänkar är från restaureringsåret 1952.

Orgeln, med 23 stämmor, byggdes 1985 av företaget Åkerman & Lund i Knivsta.

Adress: Kyrkallén.

Kommunikationer: T-bana till Ropsten. Buss 204, 211 eller 212 från Ropsten, avstigning vid hållplats “Kvarnen”. Gå i bussens körriktning 50 meter, sedan till höger på Kyrkallén.

© visitlidingo.se 2024