Visit Lidingö - Lidingös besöksportal

Hem

Canadaradhusen

Canadaradstigen i april.

Canadaradstigen i april.

Canadaradhusen

Den 1 november 1907 slöts ett kontrakt mellan AB Lidingö Villastads grundare Hjalmar Andersson (senare Arwin) och ingenjör Lennart Palme. I kontraktet stod att en radhusbebyggelse skulle uppföras i kvarteret Canada, vid det inre av Kyrkviken (se karta längst ned). Byggnadslängorna, som uppfördes 1907 – 1908, anses vara Sveriges äldsta radhus i villastadsmiljö.

Bakgrund
Arkitekt för radhusen var Rudolf Arborelius, som stod ensam för ritningar och arkitektonisk utformning. Stilinfluenser och idéer hämtades från England, Tyskland och USA. Lennart Palme hade vid seklets början studerat småhusbebyggelse i USA i trakterna kring Chicago, S:t Louis och Philadelphia.

Radhusen byggdes, enligt byggherrens egen uppgift, för arbetarfamiljer. Tanken var att det i Canadaområdet skulle bo arbetare som var anställda vid Lidingöbanan eller var sysselsatta med anläggningsarbeten i Lidingö Villastad. År 1910 hade Canadaradhusen en tämligen heterogen sammansättning av hyresgäster/ägare. Här bodde bland andra en kakelugnsmakare, en skomakare, en skådespelare, en schaktmästare och en verkmästare vid AB Lidingö Villastad.

Hjalmar Arwin, som mellan 1903 och 1906 förvärvat nära en fjärdedel av Lidingös marker och grundat AB Lidingö Villastad, lät Villastadsbolagets kontor vara inrymt i den västra Canadalängan under en tid. Även Lidingö trafikbolag, som körde norra Lidingöbanan, hade sitt kontor i ett av Canadaradhusen.

Husen
Radhuskomplexet omfattar 26 hus med en ursprunglig planlösning på tre rum och kök. Husen är endast 5,75 meter breda. Husens planlösningar har tydliga engelska förebilder med ett rum och kök i bottenvåningen och två rum på övervåningen. Även de något indragna portikerna vittnar om engelskt inflytande.

Hela kvarteret består av en lång huslänga flankerad av två kortare, vinkelställda byggnader. För att variera huslängornas silhuett är mittpartiets tre hus något förhöjda under ett brutet tak. De övriga husen har sadeltak. Den ursprungliga färgsättning var en varm gul slätputs och röda tegeltak tillsammans med brunmålade snickerier.

Till varje hus hör en inhägnad blomstertäppa. Mitt i området finns en gemensam trädgård som i kristiderna under första världskrigets bistra år användes för potatisodling.

Canadaradhusen var både svårsålda och svåra att hyra ut. 1909, ett år efter det att husen stod färdiga, annonserade bolaget om att man antingen kunde köpa eller hyra ett hus. Hyreskostnaden var då 650-700 kronor per år och priset vid köp låg på 6 600-8 200 kronor.

Canadalängorna är sedan 1981 förklarade som byggnadsminne.

Canada, Chile och Peru var den ursprungliga benämningen på tre planerade bostadskvarter i början av 1900-talet norr om Elfviksvägen nära det innersta av Kyrkviken. Av de tre blev endast Canadaområdet bebyggt.

Kommunikationer: Tunnelbana till Ropsten. Buss 204, 211, 212 eller 222 (endast högtrafik) från Ropsten till hållplats Askrikevägen. Gå in på den stig som leder mot Kyrkviken. Efter cirka 50 meter syns det västligaste av Canadaradhusen. Husens entréer ligger mot Canadastigen och Elfviksvägen.

© visitlidingo.se 2024