Visit Lidingö - Lidingös besöksportal

Hem

Högberga gård

Högberga gård, huvudbyggnaden. Byggd mellan 1909 och 1911.

Högberga gård, huvudbyggnaden. Byggd mellan 1909 och 1911.

"Konstgalleriet". I fonden hänger Gottfrid Kallstenius "Ett frieri" från 1892.

"Konstgalleriet". I fonden hänger Gottfrid Kallstenius "Ett frieri" från 1892.

"Kinarummet". Här äger ibland musikarrangemang rum, öppna för allmänheten.

"Kinarummet". Här äger ibland musikarrangemang rum, öppna för allmänheten.

En del av trädgården syns framför den f.d. privatvillan.

En del av trädgården syns framför den f.d. privatvillan.

Högberga gård, med huvudbyggnaden till vänster, ligger på Lidingös sydöstra udde. Utsikten är magnifik. Inloppet till Stockholm går precis nedanför.

Högberga gård, med huvudbyggnaden till vänster, ligger på Lidingös sydöstra udde. Utsikten är magnifik. Inloppet till Stockholm går precis nedanför.

Högberga gård

Vid tiden runt förra sekelskiftet och i början av 1900-talet var det inte ovanligt att förmögna konstsamlare lät uppföra stora hus som både skulle kunna rymma en stor konstsamling och fungera som ett privat hem. Högberga gård, ursprungligen kallad Villa Högberga eller Villa Fåhraeus, uppfördes mellan åren 1909-1911 som privatbostad för konstsamlaren Klas Fåhraeus (1863-1944), gift med skådespelerskan Olga Björkegren (1857-1950).

Villa Högberga är den största privata villa som uppförts på Lidingö. Huvudbyggnaden är slottsliknande och har en borgliknande innergård på baksidan. Husets längd är cirka 45 m och den total golvytan cirka 2400 m². Byggnaden har tre respektive två våningar, en vind och ett souterrängplan. Som fasadmaterial användes rosafärgat, slamputsat tegel och ytterdetaljer i brunbetsat trä.

Villan planerades för att kunna hysa Klas Fåhraeus stora samling av internationell och svensk konst. Arkitekt var Carl Westman, känd bl.a. som Stockholms rådhus (uppfört 1909-1915) arkitekt. Villans placering i söderläge högt uppe på Lidingös sydligaste udde, Högudden, vid gränsen mellan Lilla Värtan och Halvkakssundet, valdes med hänsyn till att få bästa möjliga utsikt över vattnet vid Stockholms inlopp.

Carl Westman (1866-1936) utformade villan i nationalromantisk stil och använde samma typ av fönster, skorstenar och maskinslagna slamputsade tegel som han använde för Stockholms rådhus. I villan finns flera specialritade rum.

Det 15 meter långa “Konstgalleriet” har beskrivits som Westmans djärvaste skapelse i huset och för tankarna till en medeltida gotländsk kyrka. Tegelväggarna i galleriet utformades för att ge en lämplig temperatur och luftfuktighet åt konstverken. David Edström anlitades för att göra reliefer. Rummet har ett speciellt utformat kupat glastak för största möjliga ljusinsläpp men så konstruerat att solen aldrig kunde lysa direkt på tavlorna för att förhindra att målningarna skulle blekas. Idag används konstgalleriet som matsal och festlokal.

“Kinarummet” byggdes som en tillbyggnad under 1916 för att härbärgera Fåhraeus omfattande östasiatiska konstsamling. Rummet har tjocka träpelare från golv till tak som prytts med detaljrika sniderier av Aron Sandberg, där även husets ägare finns utsnidad omgiven av två kinesiskor. Den öppna spisen är designad av J.A.G. Acke.

Trädgårdsarkitekt Rudolf Abelin (1864-1950) anlitades för utformning av parken till huset i japansk stil med tallbevuxna terrasser.

Mot slutet av 1920-talet i samband med den världsomfattande lågkonjunkturen fick Fåhraeus ekonomiska problem, och 1926 var han tvungen att begära sig själv i konkurs och sälja 300 av sina dyraste konstverk. Några köptes av Nationalmuseum men merparten såldes till utländska köpare. Fåhraeus blev också tvungen att sälja hela fastigheten och familjen flyttade ut till en liten villa i Äppelviken. Sina sista år levde Fåhraeus ett tillbakadraget liv i Uppsala, tillsammans med sin fru.

Fastigheten såldes omkring 1930 till Harry Ax:son Johnson. H. Ax:son som också var konstsamlare tvingades dock sälja fastigheten redan 1932. Köpare då var Stiftelsen Håkanssons minne för användning som sjukhem fram till 1963.

1964 köpte Landstingsförbundet fastigheten för att ha som skola och kursgård. Mellan 1993 och 2013 var också Apoteket AB delägare i fastigheten. Från mitten av augusti 2013 drivs anläggningen av ett bolag bestående av Högbergas VD Johan Hjort, Tommy Eriksson och Marcus Åkerlind. Ägare är Landstingsförbundet, SKL.

Inriktning är fortfarande företagskonferenser och större sammankomster, men man tar även emot privatgäster för både bröllop och fester. Sedan några år ligger också Sveriges första vinfabrik i byggnaden. Den totala ytan i samtliga hus är cirka 7700 m².

Av Fåhraeus stora konstsamling återstår idag på Högberga gård endast Gottfrid Kallstenius “Ett frieri” (1892), som hänger i fonden i Konstgalleriet. En stor del av den ursprungliga fasta utsmyckningen finns dock kvar. Gården har också under åren som konferensgård kompletterats med mycket annan konst. 1994 gjordes en tillbyggnad i stil med Carl Westmans ursprungsskapelse, kallad Conferencen. 2003 tillkom Paviljongen utbyggd ut över den yttre bergskammen med inglasat poolrum och panoramafönster med utsikt mot Hustegafjärden, Lilla Värtan och Stockholms inlopp.

Sedan 1985 är Högberga gård byggnadsminnesförklarad då villan är “ett framstående exempel på det tidiga 1900-talets nationella jugendstil”.

Källa: Wikipedia, bl.a.

Kommunikationer: Ta Lidingöbanan till Högberga station. Därifrån en gångtur på cirka 900 meter. Adressen är Grindstigen 5-6. Parkeringsplatsen ligger på Höguddsvägen.

© visitlidingo.se 2024